Please activate JavaScript!
Please install Adobe Flash Player, click here for download
ePaper created 2014-11-21, 10:16:17 | version 1.33.01
att de faktiskt kan ta slut och att en skuld är något man förväntas betala tillbaka. Många ser också samma utvecklig på ett globalt plan. Skuldsättningen i västvärlden har ökat dramatiskt i sedan 80-talet och framåt. Avregleringar på finansmarknaderna, det faktum att det inte längre finns någon koppling mellan penningmängden och ett underliggande värde, och att bankerna kan skapa pengar genom upprepad utlåning är de bakomliggande orsakerna. Samtidigt har en förskjutning skett på hur vi ser på lån. Vi amorterar inte längre, lånen ses som eviga. Experterna är oeniga i faran med systemet och spekulerar i huruvida vi lever i en bubbelekonomi eller inte. Men faktum är att bankerna skulle stå sig slätt om förtroendet för banksystemet av någon anledning skulle rubbas och många skulle vilja ta ut sina pengar samtidigt, eftersom endast en bråkdel av utlåningen motsvaras av kapital på banken. Korten på bordet Riksdagen har beslutat att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster. I lagen står det också att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Det borde alltså vara glasklart: människor måste själva få välja betalsätt. Ingen ska behöva utestängas för att han eller hon väljer ett legitimt betalmedel bara för att detta betalmedel råkar ge sämre avkastning för banken. Nu vet vi ju det inte handlar om bakterier, rånrisk, svart ekonomi, koldioxidutsläpp, eller att kontanter är dyrare för all handel. Det handlar om att en ännu högre kortanvändning och andra digitala transaktioner betyder ännu högre vinster för storbankerna. Kontantfrågan är för viktig föra att slumpas bort till privata intressen. Den borde vara en fråga för de folkvalda, men bankerna har tagit bort frågan från agendan utan att medborgarna har fått chansen att säga sitt. Nu måste frågan åter upp på bordet. 17